Fan också!

Ja, nu tror ni väl att nånting har gått åt skogen. Det har det verkligen inte. Safira ligger i soffan o sover o de andra två är badmonster i badkaret. Jag läste just igenom lite bloggar o kan inte nog påpeka hur illa det låter när folk svär i näst intill varje mening. "Jag tycker fan att man ska....", "Hur faan kunde....", "Fan vad kul vi hade..." o.s.v.... Kanske speciellt illa låter eller ser det ut i text/skrift. Nej, det hör till tonåren om det nu måste höra till nån period i ens liv. Sen växer man ifrån det. Vissa iaf. Visst kan vissa meningar behöva förstärkas lite ibland, men inte hela tiden. Om o om igen.

Nej det är lika illa som att visa fingret åt folk. Barnsligt pinsamt. Sist jag visade fingret kommer jag mycket väl ihåg. Jag var höggravid med Siri (hormonerna svajjade) och tok ilsken på en annan bilförare i trafiken. (Eller ska jag skriva "Fan vad förbannad jag var") När denna Äntligen flyttade sig och jag kom vidare i mitt liv fick han fingret. Jag skämdes efteråt. Vet inte om jag gjort det innan Den gången, men definitivt inte efter.

Togge o Carro har nyss varit här. Gabriel har blivit stora killen o kan sitta själv korta stunder, innan han dimper ner åt sidan eller bakåt, så man får vara med! Siri var så snäll mot honom. Kramade honom där han satt, klappade fint på kinden och gav honom leksaken han tappade. Sen att hon oxå provade att peta honom i ögat och tog leksak av honom hör inte hit  ;P