tisdag 13 december 2011

Stressig morgon. Finns nästan inga andra ;)

Imorse var vi sena till dagis. Alltid sena. Jag gick upp 6 för att hinna ordna frukostar, ordna mig, fixa kaffe o bullar till fikakorgen som man skulle ha med till dagis.... Jag o L hade bestämt att vi SENAST skulle åka HEMIFRÅN (alltså sitta i bilen med allt vi ska ha med, med! Inkl. barn) kl 7.15. (Skulle vara på dagis 7.30)

Imorse 7:15 såg jag på klockan o utbrast; "Shit!" Öppnade glitterpaketet o fick fram massa glitter. Hittade ingen ände. Hittade. Mötte lite på Siris huvud. Klippte, knöt. Siri ropade glatt. Band den fina röda sidenbandet om hennes midja i en faslig fart medan L knölade ner Allan i overallen med vantar, tossor, halsduk o mössa... Fick syn på hur tussiga ändarna på det annars så fina röda bandet var. Kraffsade fram en sax. Klippte. Saxen var slö. Siri ropade "Du kan inte, mamma!" Klippte, klippte, klippte sådär försiktigt med den lilla millimeter på saxen som fortfarande klippte. Klädde på sista barnet, mig,  o kopplade Safira som fick hålla till godo med en piss på tomten i koppel så hon inte skulle kunna hitta på något bus o inte vilja komma in igen. L lastade bilen med barn o väskor. In med Safira, låsa, hoppa in i varm framklrd bil. Åka!

7.29 Anlände till dagis. Haffsade av oss o ungarna alla kläder o smög in. Vi var inte sist.

Siri kan vara lite blyg när hon kommer till dagis ibland. Hon är ju iof. bara där 2 dagar/vecka, men jag blir chockad varje gång det händer. Efter 1,5 minuter är det som bortblåst ändå.

Idag, trots allas föräldrar o farföräldrar o syskon travade hon in som ingenting o satte sig i ringen med mina kompisar. Efter lussandet o fikandet sprang hon iväg o lekte med alla barn, inte minst Allan. Han var nog yngst på plats och det var väldigt spännande för de andra barnen som villa klappa, krama o pussa på honom. En pojke tog fram en bok o pekade på en bebis o menade på att Allan oxå var bebis. Söt.

Siri var på dagis två timmar extra idag, tack vare det tidiga (för oss) lussefirandet. Totalt var hon alltså där 7,5 timme. Det var rekord för oss o ändå skulle hon INTE med hem. Jag lockade med allt möjligt, men nix. Tillslut kom den snälla vikarien på att Siri minsann fått öppna adventskalenderpaketet idag på självaste Lucia o att julklappen låg på hennes hylla. Den ville hon gärna visa mig (en söt liten nalle men stort rött hjärta på magen) så då hängde hon med ut i kapprummet o efter lite lirk o lock så hängde hon glatt med hem TILLSLUT.

Inga kommentarer: